Balkanländerna – en guide för dig som vill förstå regionen
Balkan är inte ett land utan en mosaik av stater, språk och historier. Här är MOST:s väg in i regionen – från Adriatiska havet och Dinariska alperna till Donaus slätter, med det praktiska du behöver veta inför resan.
Ett namn, flera kartor
Balkan syns tydligt på en karta men är svårare att fånga i en enda definition. Halvön skjuter ut mellan Adriatiska havet, Joniska havet, Egeiska havet och Svarta havet, men var den norra gränsen ska dras är omtvistat. Encyclopaedia Britannica konstaterar att det inte finns någon allmänt accepterad lista över Balkanländerna. Albanien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Kroatien, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Rumänien, Serbien och Slovenien brukar räknas in; Grekland och den europeiska delen av Turkiet förekommer också i bredare definitioner.
MOST utgår från elva länder: Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Serbien, Montenegro, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Slovenien, Kosovo, Nordmakedonien och Albanien. Det är en redaktionell avgränsning, inte ett försök att dra en slutgiltig kulturell gräns. Regionen har formats av osmanska, habsburgska, venetianska och jugoslaviska sammanhang, men varje land har sin egen historia och samtid.
Det är också därför ordet ”Balkan” bör användas med omsorg. Det kan beskriva en geografi och en erfarenhetsvärld, men får inte sudda ut skillnaderna mellan Sarajevo och Sofia, Zagreb och Pristina eller Bukarest och Tirana.
Från Alperna till Egeiska havet
I nordväst möter Slovenien och Kroatien Centraleuropa och Adriatiska havet. Slovenien är litet, alpint och tätt sammanbundet med sina grannar. Kroatien sträcker sig från inlandets slätter till en lång kust med öar och hamnstäder. Båda är medlemmar i EU, euroområdet och Schengen.
Söder och öster om Kroatien ligger det landskap som länge förknippats med det tidigare Jugoslavien. Bosnien och Hercegovina bär på en flerspråkig och mångreligiös historia där osmanska kvarter, österrikisk-ungerska fasader och jugoslavisk modernism kan mötas på samma gata. Serbien har Belgrad som storstad och trafikknutpunkt vid Donau och Sava. Montenegro förenar en kort adriatisk kust med dramatiska berg, medan Nordmakedonien är ett inland kring Vardar, Skopje och Ohridsjön. Kosovo är regionens yngsta stat och har albanska som största språk.
Albanien har på kort tid gått från ett av Europas mest slutna länder till ett resmål där kust, berg och stadsliv drar åt olika håll. I Bulgarien och Rumänien öppnar sig regionen mot Svarta havet och Donaus slätter. Grekland är geografiskt en del av Balkanhalvön, även om landet ofta presenteras främst som medelhavsland och sydeuropeiskt resmål.
Språken följer inte alltid gränserna
Bosniska, kroatiska, serbiska och montenegrinska är närbesläktade standardspråk med hög grad av ömsesidig begriplighet. Serbiska skrivs med både kyrilliska och latinska bokstäver. Makedonska och bulgariska är närbesläktade sydslaviska språk som skrivs med kyrilliska. Slovenska är också sydslaviskt men har en tydligt egen standard.
Albanska och grekiska utgör varsin egen gren av de indoeuropeiska språken. Rumänska är ett romanskt språk. Till detta kommer minoritetsspråk, dialekter och lokala identiteter som inte låter sig sammanfattas av nationsgränserna. För resenären betyder det att ett bekant ord kan återkomma i flera länder – men också att språkets namn kan bära stor betydelse.
En region nära Sverige
Förbindelserna mellan Sverige och Balkan är inte nya. Under 1960- och 1970-talen rekryterade Sverige arbetskraft från dåvarande Jugoslavien. Riksdagens proposition 1969:14 anger att Sverige och Jugoslavien slöt ett arbetskraftsavtal den 16 september 1966 och att konventionen om social trygghet undertecknades den 5 juli 1968. Mato Bošnjaks studie ”Labour Migration in the Service of the Sending State: The Yugoslav State’s Agenda in Regulating Labour Migration to Sweden” analyserar den jugoslaviska statens roll i arbetskraftsmigrationen till Sverige. Johan Svanbergs ”Labour Migration and the Swedish Labour Market Model: A Case Study of Recruitment of Yugoslav Workers to Svenska Fläktfabriken in Växjö, 1969–1970” visar hur rekryteringen fungerade i svensk industri kring decennieskiftet 1970.
Under krigen på 1990-talet kom en omfattande flyktinginvandring från det sönderfallande Jugoslavien. SCB har särskilt studerat etableringen för personer som kom från det forna Jugoslavien 1991–1995. Det är en del av förklaringen till att språk, familjeband, företagande, mat och kultur från regionen i dag är närvarande i många svenska städer.
MOST:s utgångspunkt finns just där: i rörelsen mellan Norden och Balkan. Regionen är inte bara ett resmål söderut, utan också en del av dagens Sverige.
EU, euro och gränser – tre olika kartor
EU, euroområdet och Schengen är inte samma sak. Kroatien, Grekland, Rumänien, Bulgarien och Slovenien är EU-medlemmar. Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien är kandidatländer. Kosovo lämnade in en medlemsansökan i december 2022 men beskrivs fortfarande av EU-kommissionen som ett potentiellt kandidatland.
Bulgarien införde enligt Europeiska centralbanken euron den 1 januari 2026 och blev euroområdets 21:a medlem. Montenegro och Kosovo använder också euro utan att vara medlemmar i EU eller euroområdet. Rumänien använder fortfarande leu, medan Serbien, Nordmakedonien, Albanien och Bosnien och Hercegovina har egna valutor.
Rumänien och Bulgarien blev enligt EU-kommissionen fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet den 1 januari 2025, när personkontrollerna vid de inre landgränserna avskaffades. Tillfälliga gränskontroller kan ändå förekomma inom Schengen. Kontrollera därför alltid aktuella regler och ha giltig resehandling med dig.
Vem gäller EU:s in- och utresesystem?
EU:s in- och utresesystem (Entry/Exit System), förkortat EES, registrerar tredjelandsmedborgare som passerar Schengenområdets yttre gränser för en kortare vistelse – högst 90 dagar under en period på 180 dagar. Det gäller både resenärer som behöver visum och dem som är viseringsfria.
Med tredjelandsmedborgare menas här personer som inte är medborgare i ett EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. EU- och Schengenmedborgare omfattas alltså inte. Personer från andra länder som visar ett giltigt uppehållstillstånd eller uppehållskort omfattas inte heller. För de resenärer som registreras sparar systemet bland annat uppgifter ur resehandlingen, ansiktsbild, fingeravtryck samt tid och plats för in- och utresa.
EES började införas stegvis den 12 oktober 2025 och är enligt EU-kommissionen fullt operativt sedan april 2026. Systemet ska inte blandas ihop med ETIAS, som är ett separat resetillståndssystem. Eftersom inresebestämmelser beror på medborgarskap och resehandling bör du alltid kontrollera uppgifterna hos Polismyndigheten och UD:s reseinformation inför resan.
Mobilen på resan
Inom EU och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) gäller enligt Post- och telestyrelsen i normalfallet ”Roam Like At Home”: samtal, meddelanden och data debiteras som hemma inom operatörens villkor och regler för normal användning. Det omfattar EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein. Sedan den 1 januari 2026 omfattas enligt EU-kommissionen även Ukraina och Moldavien.
EU:s fulla roamingregler gäller ännu inte mellan Sverige och Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien eller Serbien. Västra Balkan har ett eget regionalt roamingavtal, och priserna mellan EU och regionen har sänkts genom frivilliga överenskommelser. Kontrollera ändå alltid din operatörs villkor innan du använder mobildata.
Läs vidare på MOST
Här är de åtta publicerade artiklarna med sina exakta adresser:
https://mostnorden.se/artikel/vagen-till-lukomir-dar-bosnien-fortfarande-kanns-vild
https://mostnorden.se/artikel/rakija-lamnar-koksbordet-och-kliver-in-i-premiumbaren
Källor
https://www.britannica.com/place/Balkans
https://enlargement.ec.europa.eu/enlargement-policy/candidate-countries-and-potential-candidates_en
https://enlargement.ec.europa.eu/countries/bosnia-and-herzegovina_en
https://enlargement.ec.europa.eu/countries/kosovo_en
https://www.ecb.europa.eu/press/pr/date/2026/html/ecb.pr260101~c830245e42.en.html
https://home-affairs.ec.europa.eu/news/bulgaria-and-romania-join-schengen-area-2025-01-03_en
https://travel-europe.europa.eu/sv/ees/what-is-the-ees
https://polisen.se/lagar-och-regler/resa-till-fran-sverige/tredjelandsmedborgare/entry-exit-system/
https://home-affairs.ec.europa.eu/news/entryexit-system-ees-fully-operational-2026-04-10_en
https://www.pts.se/internet-och-telefoni/roaming/
- Mato Bošnjak, ”Labour Migration in the Service of the Sending State: The Yugoslav State’s Agenda in Regulating Labour Migration to Sweden”, Journal of Migration History 12(2), 367–393 (2026). DOI: 10.1163/23519924-bja10002
- Johan Svanberg, ”Labour Migration and the Swedish Labour Market Model: A Case Study of Recruitment of Yugoslav Workers to Svenska Fläktfabriken in Växjö, 1969–1970”, Scandinavian Journal of History 36(1), 91–113 (2011). DOI: 10.1080/03468755.2010.540702
- Kungl. Maj:ts proposition nr 14 år 1969 om konventionen mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-it-ar-1969_eu3014/
https://www.scb.se/contentassets/8515f8a3af8b4074af400550515cd537/uf0549_1995i17_sm_a40br2003.pdf
https://www.regeringen.se/ud-reseinformation/
https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/news/roam-home-extended-moldova-and-ukraine
Källor & vidare läsning
- Encyclopaedia BritannicaBalkans
- Europeiska kommissionenCandidate countries and potential candidates
- Europeiska kommissionenBosnia and Herzegovina
- Europeiska kommissionenKosovo
