Pyramiden i Tirana – från diktatorsmuseum till färgstarkt centrum för unga

Mitt i Tirana ligger en byggnad som är svår att förväxla med någon annan. Pyramiden öppnade 1988 som ett museum tillägnat Albaniens avlidne kommunistiske diktator Enver Hoxha. Dess sluttande sidor och monumentala betongstruktur gjorde den till ett tydligt avtryck av regimen i huvudstadens stadsbild.

I dag finns samma byggnad kvar, men den används på ett helt annat sätt. Efter omvandlingen av den nederländska arkitektbyrån MVRDV öppnade den på nytt 2023. Nu rymmer den utbildning, kreativa verksamheter och offentliga mötesplatser. För besökaren erbjuder pyramiden en ingång till både Tiranas historia och stadens samtida arkitektur.

Trapporna förändrar mötet med byggnaden

MVRDV behöll den ursprungliga betongstrukturen och gav den nya funktioner. De utvändiga trapporna följer byggnadens sluttande fasader och låter människor röra sig över ytor som tidigare saknade vanliga gångvägar.

Trapporna har blivit ett av ombyggnadens tydligaste kännetecken. De gör pyramidens form möjlig att uppleva på nära håll, samtidigt som de skapar platser att stanna vid och se ut över staden.

Förvandlingen märks också i de färgstarka, lådformade rum som placerats inne i, ovanpå och omkring betongskalet. Här finns utrymmen för bland annat undervisning, arbetsplatser och kaféer. De mindre volymerna ger den stora konstruktionen en annan skala: det monumentala bryts upp i rum för vardagens verksamheter.

TUMO ger pyramiden ett vardagsliv

En central del av byggnadens nya användning är TUMO Tirana, ett avgiftsfritt utbildningscentrum för ungdomar mellan 12 och 18 år.

Programmet bedrivs efter skoltid och kombinerar självständigt lärande med workshops och projektarbete. Deltagarna utvecklar färdigheter inom områden som animation, programmering, grafisk design, film, musik, robotik och 3D-modellering.

Ungdomarna följer personliga lärvägar som anpassas efter deras intressen och utveckling. Handledare hjälper dem vidare, medan workshops och projekt ger möjlighet att omsätta kunskaperna i konkreta arbeten. Det innebär att pyramiden har fått en återkommande vardagsfunktion, utöver sin roll som sevärdhet.

Byggnaden som en gång hyllade en diktator ger nu plats åt unga att lära, skapa och utveckla egna idéer.

Historien finns kvar i betongen

Att bevara en byggnad med en sådan bakgrund innebär också att förhålla sig till vad den representerar. Omvandlingen har lämnat den ursprungliga konstruktionen synlig, samtidigt som användningen har förändrats.

För en resenär blir det intressant att se de olika lagren tillsammans: museets stora betongform, de nya trapporna och de färgstarka rummen. Byggnaden bär fortfarande spår av sitt tidigare ändamål, men har fått plats för verksamheter som riktar sig till en ny generation.

Pyramiden är därför värd ett stopp även för den som vanligtvis inte söker upp arkitektur. Här går det att se hur en omstridd byggnad kan få en ny uppgift utan att dess historia försvinner.