Kroatiska familjeuthyrare i uppror mot hårdare krav – vänder sig till EU
För många nordiska resenärer är semestern i Kroatien synonym med de klassiska blå skyltarna för privat uthyrning. Men nu skakas den småskaliga turismen om i grunden. Ett nytt lagförslag har fått landets familjeuthyrare att slå bakut – och nu tar de striden till EU i hopp om att rädda sina verksamheter.

De flesta som har rest längs den kroatiska kusten känner till dem. De små, familjeägda lägenheterna där man möts av lokala värdar, hemgjord likör och tips på de bästa badvikerna. Denna boendeform har i decennier varit ryggraden i den kroatiska turismen och ett förstahandsval för nordbor som vill undvika stora, opersonliga hotellkomplex.
Men spelplanen håller på att ritas om. Den kroatiska regeringen planerar att införa skärpta regler genom ett nytt lagförslag, som går under namnet Hospitality Activity Act. Förslaget slår hårt mot de små uthyrarna, och svaret från gräsrotsrörelsen har blivit ett organiserat uppror.
Föreningen SMOi (Spasimo male obiteljske iznajmljivače – Rädda de små familjeuthyrarna) har nu lämnat in en officiell invändning till EU-kommissionen via EU-systemet TRIS. De hävdar att det nya lagförslaget strider mot EU-rätten och kräver att kommissionen granskar förslaget innan det klubbas i det kroatiska parlamentet.
En enda granne kan stoppa verksamheten
Den mest infekterade delen av lagförslaget handlar om uthyrning i flerbostadshus. Enligt de föreslagna reglerna måste en uthyrare få skriftligt godkännande från två tredjedelar av fastighetens delägare – och dessutom från samtliga omedelbara grannar.
Detta krav föreslås även gälla retroaktivt för uthyrare som har drivit sina verksamheter lagligt i flera år. Om de inte lyckas samla in alla namnteckningar före slutet av 2029 förlorar de rätten att hyra ut.
Föreningen SMOi varnar för att detta ger enskilda grannar en orimlig makt. En enda missunnsam eller svårövertalad granne kan i praktiken stänga ner ett fungerande familjeföretag, oavsett hur skötsamma gästerna har varit. Organisationen betonar att de inte motsätter sig ordning och reda, men att eventuella störningar i stället bör hanteras med inspektioner och sanktioner mot de faktiska överträdarna. Rätten att stoppa en verksamhet bör ligga hos myndigheterna, inte hos enskilda grannar utan motivering.
Dyra kontroller och otydliga villkor
Utöver grannfejderna reagerar uthyrarna starkt mot ett krav på obligatorisk omkategorisering av boenden vart tionde år. Det är en process som berör över 125 000 fastigheter och 150 000 boendeenheter över hela Kroatien. Kostnaden för dessa besiktningar ska uthyrarna själva stå för.
Att de nya kriterierna för vad som krävs för att bli godkänd ännu inte har presenterats av det kroatiska turistministeriet skapar ytterligare osäkerhet och oro i branschen.
Lagförslaget vill också begränsa den så kallade "värd-statusen" till personer som är folkbokförda i samma län där boendet ligger. Dessutom exkluderas uthyrare i flerbostadshus helt från denna status, vilket föreningen menar är en ren diskriminering som inte har något att göra med kvaliteten på den service som erbjuds.
Gynnar de stora investerarna
Kritikerna menar att regeringens argument om att stävja massturism och frigöra billiga bostäder för lokalbefolkningen är en rökridå. Hana Matić, vice-president för SMOi, menar att problemen med massturism inte beror på de små familjeägda uthyrarna. Istället hävdar hon att de nya reglerna i praktiken bereder väg för och gynnar stora, institutionella investerare på de lokala familjernas bekostnad.
Föreningen pekar på Portugal och Irland som exempel på länder där liknande, hårda regleringar tvingades skrotas eller mildras efter att EU-kommissionen invänt mot dem. SMOi:s president, Vedran Tomić, uppmanar nu kroatiska uthyrare att engagera sig och yttra sig i TRIS-processen innan lagen antas.
Om lagförslaget går igenom kan det förändra det kroatiska semesterlandskapet dramatiskt. För de tusentals svenskar som varje sommar söker sig till Adriatiska havet kan det i förlängningen innebära färre valmöjligheter, högre priser och en förlust av den personliga prägel som de traditionella familjeägda boendena erbjuder.
Fakta
De föreslagna reglerna i korthet
- Grannars veto: Uthyrare i flerbostadshus måste få skriftligt godkännande av 2/3 av delägarna samt 100 procent av de närmaste grannarna för att få hyra ut. Gäller även befintliga uthyrare retroaktivt med deadline 2029.
- Regelbunden kontroll: Alla boenden måste omkategoriseras vart tionde år på uthyrarens egen bekostnad.
- Värd-status: Begränsas till personer folkbokförda i samma län (county) där boendet är beläget, vilket utesluter uthyrare i flerbostadshus oavsett om de uppfyller övriga krav.
Källor & vidare läsning
- Total Croatia NewsCroatian Landlords Fight New Rules, Protests Looming?



