Svensk teknik, slavonsk ek – Darko Pervans industri mellan två länder

Darko Pervans namn är nära förknippat med en av de innovationer som förändrade golvindustrin internationellt: det mekaniska klicksystemet som gjorde det möjligt att lägga golv utan lim.

Men hans företagshistoria handlar i dag om betydligt mer än en enskild uppfinning.

Under flera decennier har Pervan byggt upp en företagsgrupp där teknikutveckling i Sverige kombineras med råvara, produktion och industrikapacitet i Kroatien. Genom Välinge Innovation och Bjelin har verksamheten blivit ett exempel på hur två länder kan få tydliga och olika roller i samma industriella kedja.

Från svensk golvindustri till egen innovation

Pervan arbetade tidigt inom svensk golvindustri och var under 1970-talet involverad i utvecklingen av laminatgolv.

År 1994 grundade han Välinge Innovation i Skåne. Företagets stora genombrott kom genom utvecklingen av ett mekaniskt låssystem för golv, en teknik som senare fick stor internationell spridning.

Välinge kom därefter att utvecklas till ett teknik- och licensbolag med fokus på nya lösningar inom golv- och möbelindustrin.

Det som gör Pervans senare utveckling särskilt intressant är att han inte nöjde sig med att licensiera teknik. Genom Pervanovo-gruppen byggdes också en egen industriell verksamhet upp, med Bjelin som en central del.

Kroatien blev en viktig del av produktionen

Bjelins verksamhet finns i dag i både Sverige och Kroatien.

I Kroatien har gruppen investerat i flera produktionsanläggningar, bland annat i Vinkovci, Otok och Ogulin. Landets starka tradition inom träindustri och tillgången till slavonsk ek har varit en viktig del av satsningen.

Den slavonska eken har länge varit uppskattad för sin kvalitet och används bland annat inom möbel-, fat- och golvproduktion. För Bjelin har råvaran blivit en del av en större strategi där lokal tillgång på trä kombineras med industriell förädling och teknik utvecklad i Sverige.

Det är därför missvisande att beskriva verksamheten som en enkel utflyttning av produktion.

Den bygger snarare på en uppdelning där teknikutveckling, material, produktion och marknad är fördelade mellan flera platser.

Ogulin som industrisatsning

En av de största investeringarna finns i Ogulin.

Den nya anläggningen Ogulin 2 omfattar omkring 60 000 kvadratmeter produktionsyta och är byggd för storskalig och automatiserad produktion av trägolv.

Fabriken är en viktig del av Bjelins fortsatta expansion och visar hur betydelsefull den kroatiska verksamheten har blivit för koncernen.

Samtidigt finns kopplingen till Sverige kvar genom Välinges teknik, produktutveckling och patentportfölj.

Det skapar en modell där den svenska och den kroatiska delen av verksamheten inte konkurrerar med varandra, utan fyller olika funktioner.

Slavonsk ek möter svensk teknik

Just kombinationen mellan material och teknik är central i Pervans företagsbygge.

På ena sidan finns den slavonska eken och en etablerad träindustri i Kroatien. På den andra finns teknikutveckling, automatisering och produktinnovation med stark förankring i Sverige.

Bjelin har bland annat satsat på teknik som gör det möjligt att använda råvaran mer effektivt och producera större mängder golv med mindre materialåtgång.

Det är en viktig fråga i en bransch där både råvarukostnader och hållbarhetskrav spelar allt större roll.

Ny forskning och AI i Kroatien

Den kroatiska delen av verksamheten har samtidigt börjat få en tydligare roll inom forskning och utveckling.

Under 2026 startade Bjelin Otok projektet ColorMatch Veneer tillsammans med Kvaliteta Inspekt och Ruđer Bošković-institutet.

Projektet syftar till att utveckla AI-baserad teknik för automatisk sortering av fanér. Genom bildanalys och automatisering ska systemet kunna bedöma färg och kvalitet mer konsekvent och samtidigt bidra till ett effektivare utnyttjande av råvaran.

Det är ett intressant steg eftersom det visar att den kroatiska verksamheten inte enbart fungerar som produktionsbas. Den blir också del av teknikutvecklingen.

Erkänd i Sverige

År 2025 tilldelades Darko Pervan Näringslivsmedaljen av Kungliga Patriotiska Sällskapet.

Medaljen delades ut av prins Daniel och uppmärksammade hans långvariga entreprenörskap och betydelse för svensk industri.

Utmärkelsen passar väl in i bilden av Pervan som en entreprenör vars verksamhet fortfarande har en tydlig svensk förankring, trots att företagsgruppen vuxit långt utanför Sveriges gränser.

Ett företagande mellan två länder

Darko Pervans företagsresa är intressant ur ett svensk-kroatiskt perspektiv eftersom den visar en annan typ av relation mellan länderna än den som oftast syns i berättelser om migration eller turism.

Här handlar kopplingen om industri.

Svensk teknik och affärsutveckling kombineras med kroatisk råvara, produktion och kompetens. Investeringarna i Kroatien har blivit en central del av koncernens utveckling, samtidigt som den svenska forsknings- och innovationsmiljön fortsatt spelar en viktig roll.

Det är i den kombinationen som Pervans verksamhet blivit särskilt intressant.

Inte för att den är helt svensk eller helt kroatisk.

Utan för att den är beroende av båda.