Blicken mellan två världar: Regissören Goran Kapetanovićs resa från Sarajevo till svensk film

När en ung människa tvingas lämna sin hemstad mitt under ett uppblossande krig, lämnas spår som aldrig helt suddas ut. För Goran Kapetanović, född 1974 i Sarajevo, blev flykten till Sverige 1991 början på en helt ny livsväg. Sjutton år gammal mötte han ett nytt land, ett nytt språk och så småningom ett nytt sätt att uttrycka sig: genom filmkamerans lins.

Idag är Kapetanović ett av de mest respekterade namnen inom svensk rörlig bild. Hans förmåga att skildra komplexa mänskliga öden och sköra relationer har gjort honom till en bärande röst i det samtida svenska kulturlivet.

Från Sarajevo till Stockholms filmscen

Vägen till den svenska filmtoppen gick via akademiska studier. Mellan 2001 och 2004 utbildade sig Kapetanović på regilinjen vid Stockholms konstnärliga högskola. Det var här grunden lades för ett hantverk som senare skulle belönas med både nationella och internationella priser. Efter examen har han inte bara verkat bakom kameran utan också engagerat sig i nästa generations filmskapare, i dag som adjunkt vid Teaterhögskolan i Malmö.

Hans tidiga verk vittnar om en regissör med ett skarpt öga för det personliga dramat. Kortfilmer som Eko och En familj visade tidigt prov på hans talang för att fånga vardagliga men laddade situationer. Men det var genom att närma sig sitt eget ursprung som han verkligen skulle nå den breda publiken.

Att filma det svåra och personliga

I filmer som Flykting 532 (2015) och framför allt den hyllade Min faster i Sarajevo (2016) väver Kapetanović samman sina erfarenheter från två världar. Han belyser det svåra i att leva i exil, att bära på minnen från ett krig och samtidigt försöka bygga ett nytt liv i Norden. Min faster i Sarajevo blev en stor framgång och belönades med en Guldbagge för bästa regi 2016.

Filmerna lyckas med konststycket att göra det djupt personliga universellt. För den svenska biopubliken erbjöd berättelserna en viktig nyckel till att förstå den smärta och de utmaningar som många i den svensk-bosniska diasporan bär på. Samtidigt visade de på en sällsynt värme och en ton som vägrade att fastna i enbart mörker.

En mästare av spänning

De senaste åren har Kapetanović tagit steget till de riktigt stora tv-produktionerna, utan att förlora sin karakteristiska känslighet. Thrillerserien Kalifat (2020) blev en av SVT:s största framgångar i modern tid, både i Sverige och internationellt. Med sin skildring av radikalisering och mänsklig desperation visade regissören återigen sin unika förmåga att hantera svåra och laddade ämnen.

Efter framgången med Kalifat regisserade han dramaserien Knutby (2021), en produktion som befäste hans ställning som en av landets mest skickliga spänningsregissörer. Oavsett om berättelsen utspelar sig i en svensk småstadsförsamling eller på gatorna i Sarajevo, lyckas Kapetanović hitta den mänskliga kärnan. Det är just den blicken – formad mellan två kulturer och erfarenheter – som gör hans brobyggande filmskapande så unikt.

Fakta

Goran Kapetanović

• Född: 12 december 1974 i Sarajevo, dåvarande Jugoslavien.
• Bakgrund: Flydde till Sverige 1991 som 17-åring.
• Utbildning: Regilinjen vid Stockholms konstnärliga högskola (2001–2004).
• Nuvarande roll: Verksam som regissör och adjunkt vid Teaterhögskolan i Malmö.
• Urval av verk: Kiruna-Kigali (2012), Flykting 532 (2015), Min faster i Sarajevo (2016), Krig (2017), Kalifat (2020), Knutby (2021).
• Utmärkelser: Guldbaggen för bästa regi (2016, för Min faster i Sarajevo) samt över 20 internationella filmpriser.