Svenska företag satsar i Kroatien – investeringarna som fördjupar banden

Sverige och Kroatien har länge haft starka band genom turism, migration och personliga relationer. Men under de senaste åren har också företagskopplingen blivit allt tydligare.

I dag finns fler än 50 svenska företag aktiva på den kroatiska marknaden. Bland dem finns välkända namn som IKEA, ABB, Electrolux, Scania, SKF, Securitas, Tetra Pak, Volvo Trucks, Bjelin och läkemedelsbolaget Sobi.

Svenska direktinvesteringar i Kroatien uppgick till omkring 818 miljoner euro från 1993 till första kvartalet 2026. Bara under årets första sex månader uppgick handeln mellan länderna till cirka 253 miljoner euro.

Men de siffrorna säger inte hela historien.

Det intressanta är hur svenska företag nu går från att bara sälja produkter i Kroatien till att köpa bolag, bygga fabriker och använda landet som en del av sin långsiktiga europeiska strategi.

Inwido gick in genom Varaždin

Ett av årets tydligaste exempel kom i juni 2026.

Det Malmöbaserade fönster- och dörrföretaget Inwido gick då in på den kroatiska marknaden genom att köpa 70 procent av Marlex, en etablerad tillverkare av PVC- och aluminiumfönster och dörrar med bas i Varaždin.

Marlex har omkring 270 anställda och en årsomsättning på cirka 33 miljoner euro.

För Inwido handlade affären inte bara om att komma in i Kroatien. Företaget beskrev förvärvet som en plattform för fortsatt expansion i Sydösteuropa.

Marlex behåller samtidigt sitt namn och sin lokala ledning.

Det är en modell som blivit vanlig i nordiska företagsförvärv: den lokala identiteten bevaras, medan kapital, nätverk och expansion kommer från en större koncern.

En ny läkemedelsfabrik nära Zagreb

Även läkemedelssektorn växer.

Det svenska bolaget Sobi, som arbetar med läkemedel för sällsynta sjukdomar, bygger tillsammans med Pfizer en ny produktionsanläggning nära Zagreb.

Investeringen uppges vara värd omkring 100 miljoner euro, med planerad öppning mot slutet av 2026.

För Kroatien betyder satsningen mer än ännu en utländsk investering.

Läkemedelsproduktion innebär kvalificerade arbetstillfällen, avancerad teknik och möjlighet att stärka landets roll inom europeisk life science.

För Sverige innebär den samtidigt att ett svenskt företag placerar en viktig del av sin framtida verksamhet i ett land som fortfarande är en relativt liten marknad jämfört med Tyskland, Frankrike eller Storbritannien.

Från handel till industriell närvaro

Skillnaden mellan att exportera till ett land och att investera där är stor.

När ett svenskt företag köper en kroatisk producent eller bygger en fabrik blir relationen betydligt mer långsiktig. Leverantörer, anställda, forskning, utbildning och lokal infrastruktur blir en del av samma företagsstruktur.

Det är därför den växande svenska närvaron i Kroatien är intressant även utanför själva affärerna.

Den visar hur Kroatien förändrats sedan EU-inträdet 2013 och införandet av euron och Schengen 2023.

Landet är inte längre bara en turistmarknad för svenska konsumenter. För allt fler företag blir det en produktions-, investerings- och expansionsmarknad inom EU.

Bjelin visar hur långt integrationen kan gå

Ett tydligt exempel är Bjelin och Pervanovo-gruppen.

Företagsgruppen har byggt upp en omfattande verksamhet där svensk teknikutveckling kombineras med kroatisk träindustri och slavonsk ek.

Produktionen i Kroatien har under åren utvecklats från klassisk träförädling till mer avancerad och automatiserad industri.

Det är samma utveckling som syns i flera andra investeringar: Kroatien används inte bara för billigare produktion, utan som en del av en större europeisk värdekedja.

Varför Kroatien?

För svenska företag finns flera förklaringar.

Kroatien är medlem i EU, euroområdet och Schengen. Det förenklar handel, investeringar, transporter och betalningar.

Landet har samtidigt ett geografiskt läge mellan Centraleuropa, Adriatiska havet och västra Balkan. För företag som vill växa i regionen kan Kroatien därför fungera som en naturlig bas.

Inwidos köp av Marlex visar just detta. Företaget beskriver Kroatien som ett steg mot ytterligare expansion i Sydösteuropa.

Det innebär att en investering i Varaždin potentiellt kan få betydelse långt utanför den kroatiska marknaden.

Sverige exporterar – och Kroatien gör detsamma

Handeln går heller inte bara i en riktning.

Under januari–juni 2026 exporterade Kroatien varor till Sverige för omkring 128 miljoner euro, medan svensk export till Kroatien uppgick till cirka 125 miljoner euro.

Balansen är ovanligt jämn.

Det gör relationen mer intressant än en klassisk modell där ett rikare nordiskt land enbart säljer produkter eller investerar kapital i ett mindre land.

Kroatien är också leverantör, exportör och industripartner.

Två EU-länder som kommer närmare varandra

Sverige och Kroatien ligger geografiskt långt ifrån varandra, men ekonomiskt har avståndet blivit mindre.

Turismen och de personliga banden mellan länderna är fortfarande viktiga, men de kompletteras nu av något mer permanent: företag som köper företag, bygger fabriker och organiserar produktion över gränserna.

Det är där den nya svensk-kroatiska relationen blir särskilt intressant.

Inte som enstaka investeringar, utan som delar av en större förändring där Kroatien får en tydligare plats i nordiska företags europeiska strategi.