Røros firar vintern med marknad bland trähusen
I februari blir gruvstadens gator marknadsplats igen. Rørosmartnan samlar handel, hantverk, mat och musik i en tradition som sträcker sig tillbaka till 1854. Marknaden är annonserad till den 16–20 februari 2027 – men Røros vinterliv fortsätter också bortom stånden och festkvällarna.

Längs Kjerkgata ligger trähusen tätt, med Røros kyrka som ett tydligt riktmärke ovanför bebyggelsen. Här har en vinterdag två ganska olika rytmer: promenaden ute mellan gårdar och butiker, och pausen inne över något varmt. Under Rørosmartnan tillkommer en tredje. Då blir själva handeln ett skäl att stanna på gatan, träffa människor och dröja kvar i staden.
Vintermarknaden är inte bara en historisk inramning för ett besök. Den använder dagens Røros: centrum, serveringar, butiker och den stora inomhusarenan Verket. För den som reser hit under marknadsdagarna ligger behållningen i växlingen mellan dem. Ett hantverksstånd, en lunch, en sväng genom hallen, sedan tillbaka ut bland husen.
Enligt uppgifterna från Visit Røros and Østerdalen hålls nästa marknad den 16–20 februari 2027. Datumen ger resan en ram. Vilka som står på scen, säljer ost eller ordnar aktiviteter i hallen behöver däremot kontrolleras när programmet för just den upplagan finns på plats.
Marknaden fortsätter under tak
Arrangörens beskrivning anger omkring 200 utställare. Det säger något om bredden, men ska inte läsas som en färdig deltagarlista för 2027. Rørosmartnan rymmer både försäljningen i centrum och Martnashallen Verket Røros, där marknadsbesöket fortsätter inomhus.
Verket är värt att betrakta som en del av marknaden, inte bara som en tillflykt när fingrarna blir kalla. Här får varor och verksamheter som behöver mer plats eller ett samtal över disken ett annat utrymme än längs ett utomhusstråk. Marknadsformen kan förena sådant som ska ätas direkt med något att använda hemma: mat, hantverk och vardagsprodukter.
Utställarunderlaget för 2026 ger konkreta exempel. Där finns Eggen gardsysteri med hantverksost, Gaia smak med martnaskafé och Dalk med konsthantverk av återbrukade material. Tillsammans visar de att marknaden inte enbart handlar om att bevara gamla föremål och uttryck. Här ryms också samtida idéer om råvaror, form och vad kasserat material kan bli.
Namnen är exempel från 2026, inte besked om vilka som kommer 2027. Detsamma gäller tidigare uppgifter om familjeaktiviteter och produkter att prova. För en barnfamilj är just hallens innehåll värt att titta närmare på när det nya programmet presenteras: en aktivitet under tak kan ge dagen en annan rytm än flera timmar av marknadsstånd i följd.
Matpausen är en del av besöket
Røros mattradition hör ihop med inlandets jordbruk, djurhållning och behov av att ta vara på råvaror. Mejeriprodukter, ost och chark ger en ingång till trakten som är lätt att bära med sig från marknaden till lunchbordet. Det handlar inte om en enda högtidsrätt, utan om ett landskap som går att känna igen i maten.
Eggen gardsysteri i 2026 års utställarlista är ett sådant konkret spår. Osten ger anledning att fråga om mjölken, tillverkningen och gården bakom produkten, snarare än att nöja sig med etiketten lokal mat. Alla marknadsvaror behöver inte ha samma geografiska ursprung, och det är ofta samtalet med försäljaren som gör skillnaden tydlig.
Utanför stånden finns stadens vanliga kaféer och restauranger. Låt gärna någon av måltiderna få vara just en måltid, inte bara en snabb uppvärmning mellan inköpen. Røros är en stad att äta sig in i även när marknaden inte pågår, och serveringarna är en del av dess samtida liv, inte kulisser till gruvhistorien.
Musiken och det sociala kvällslivet hör också till martnan, men spelplatser och artister för 2027 ska hämtas ur det kommande programmet. Vinterfestspill i Bergstaden är ett separat musikevenemang i Røros och ska inte förväxlas med marknadsveckans underhållning. Den som vill bygga resan kring en särskild konsert behöver alltså hålla isär evenemangen.
En handelsplats byggd kring kopparn
Rørosmartnan har arrangerats sedan 1854. Att en vintermarknad fick fäste just här är lättare att förstå om man ser Røros som en arbetsplats och försörjningsort, inte bara som en samling välbevarade hus.
Røros kopparverk behövde människor, material, bränsle och livsmedel. Gruvdriften band staden till ett stort omland genom transporter och arbete. Bergstaden var beroende av gårdarna och bygderna omkring den, samtidigt som verksamheten gav människor anledning att resa hit. Handel var en förutsättning för att platsen skulle fungera.
Vintern innebar inte att alla sådana förbindelser upphörde. Snö och frusen mark kunde underlätta slädtransporter där andra årstider gjorde framkomligheten besvärlig. Marknaden blev en mötesplats för människor som färdades med varor, gjorde affärer och utbytte nyheter. Den sociala delen var inte ett tillägg till handeln; den följde med den.
Lasskörarnas hästdragna slädar är fortfarande ett välkänt inslag i marknadstraditionen. De gör transporternas betydelse synlig på ett sätt som en skylt på en husvägg sällan klarar. För 2027 behöver färdvägar och ankomsttider kontrolleras i det aktuella programmet, men traditionens samband med vinterhandeln är tydligt.
Staden berättar också om skillnaderna mellan arbetets vardag och bergsbrukets ambitioner. De relativt små trähusen står i kontrast till Røros kyrka, känd som Bergstadens ziir. Smelthytta, i dag en del av Rørosmuseet, ger en annan ingång till kopparverkets historia. Tillsammans hjälper miljöerna besökaren att förstå vad som byggde staden, utan att varje promenad behöver bli en historielektion.
Vinterdagar bortom marknadsstråken
Lämna gärna utrymme för Røros utan marknadsprogram. En promenad genom centrum visar hur den äldre bebyggelsen används av butiker, verkstäder och serveringar. Sväng av från huvudstråket, titta in på en gård där det är öppet för besökare och låt avstånden mellan husen och det öppnare landskapet bli en del av upplevelsen.
Trakten lämpar sig också för längdskidåkning. Fjällnära terräng och skogslandskap erbjuder en annan sorts vinterdag än den inne i staden. Välj tur efter väder, erfarenhet och aktuella spårförhållanden; marknadsbesök och skidtur behöver inte pressas in på samma dag för att resan ska kännas innehållsrik.
Rørosbanen gör tåget till ett alternativ för den som vill resa hit utan bil. Väl på plats går det att uppleva centrum till fots, medan utflykter utanför staden kräver mer planering. Under marknadsdagarna är boendets läge också en del av upplevelsen: möjligheten att gå tillbaka och vila kan vara mer värd än ännu en aktivitet.
Det finns ingen anledning att fylla varje timme. Ge plats åt både folkfesten och den vanliga vinterstaden: ett varv till bland försäljarna, en lång lunch eller en stilla promenad efter att dagens inköp är klara. Rørosmartnan ger resan ett datum. Røros ger skäl att stanna lite längre.
Källor & vidare läsning
- en.wikipedia.orgRørosmartnan - Wikipedia
- roroshotellene.noVinterfestspill in Bergstaden | Music & Culture in Røros – Røroshotellene
- rorosmartnan.noGata – Røros sentrum | Rørosmartnan
- rorosmartnan.noUtstilleroversikten er komplett | Rørosmartnan



