Nostalgins farliga medicin: Hur Georgi Gospodinov gav Bulgarien en röst i Norden

Någon gång under de senaste decennierna slutade vi att producera framtid. Istället vände vi blicken bakåt. Denna observation, lika stillsam som den är skrämmande, utgör motorn i Georgi Gospodinovs författarskap. Med romanen ”Tidstillflykt” (i kongenial svensk översättning av Hanna Sandborgh) har han gett Bulgarien dess största internationella litterära framgång någonsin.

För en nordisk läsarkrets, som ofta förknippat bulgarisk litteratur med socialistisk realism eller tystnad, har Gospodinovs genombrott varit en uppenbarelse. Han skriver inte med den tunga, episka realism som traditionellt förväntats av östeuropeiska berättare. Istället är hans prosa lätt, fragmentarisk, fylld av humor och en djup filosofisk melankoli som letar sig rakt in i den moderna människans vilsenhet.

Det svenska genombrottet med ”Tidstillflykt”

När ”Tidstillflykt” nominerades och sedermera vann Internationella Bookerpriset 2023 var det kulmen på en långsam men stadig introduktion i Sverige. Det var det lilla förlaget Ersatz som introducerade honom på svenska. ”Tidstillflykt”, i Hanna Sandborghs översättning, blev hans första roman på svenska – och med den nådde han den breda läsande allmänheten.

Kritiker har jämfört hans prosa med författare som Jorge Luis Borges, Thomas Mann och W.G. Sebald. Vad var det då som träffade så rätt? Kanske var det Gospodinovs förmåga att klä en diffus tidsanda i ord. Han identifierade en global epidemi av minnesförlust och den febriga rekonstruktion av historien som följer i dess spår.

I romanen möter vi Gaustin, en mystisk figur som öppnar en ”klinik för det förflutna” i Zürich. Här återskapas olika decennier in i minsta detalj – möbler, dofter, tidningar, till och med cigarettmärken – för att hjälpa patienter med alzheimers att hitta tillbaka till sina minnen. Men snart börjar friska människor söka sig dit. De vill också fly undan nuets kaos och söka skydd i ett förlorat igår.

Klinikerna för det förflutna och nostalgins gift

Det som börjar som en humanitär medicinsk terapi förvandlas snabbt till ett politiskt monster. När idén om klinikerna sprider sig vill hela nationer flytta in i historien. Gospodinov beskriver hur de europeiska länderna anordnar folkomröstningar för att bestämma vilket decennium de ska återvända till.

Sverige kanske väljer det trygga, välfärdsbyggande 1960-talet eller det glada 1980-talet. Bulgarien slits mellan det heroiska sena 1800-talet och den gråmenande men förutsägbara kommunistiska epoken. Det förflutna blir en produkt, en politisk plattform och till slut ett vapen.

Genom denna briljanta satir blottlägger Gospodinov vår tids farligaste politiska medicin: den kollektiva nostalgianalgetikan. När politiker lovar att göra nationer stora ”igen”, säljer de i själva verket biljetter till en återvändsgränd. Det förflutna, menar Gospodinov, är som ett skyddsrum – men om man stannar där för länge blir det en grav.

Det är här romanens relevans för en nordisk publik blir så slående. I länder som Sverige, som länge definierat sig genom sin framtidstro och modernitet, finns idag en märkbar trötthet inför framtiden. Gospodinov visar att ingen är immun mot nostalgins lockelse, men han gör det utan att döma. Han förstår nämligen den smärta som föder längtan bakåt.

”Taga” – den bulgariska melankolins fysik

För att förstå Gospodinovs litterära blick måste man förstå det bulgariska begreppet ”taga” (tăga), en specifik form av sorg eller melankoli som saknar en direkt motsvarighet i germanska språk. Det är inte samma sak som klinisk depression, och inte heller den portugisiska sjöfararsaknaden ”saudade”. Det är snarare en existentiell sorg över allt som inte blev av, över den tid som rann oss ur händerna.

I ”Sorgens fysik” undersöker Gospodinov denna känsla genom myten om Minotaurus – det ensamma monstret som spärrats in i labyrintens mörker. Han gör Minotaurus till en symbol för det bulgariska 1900-talet, präglat av isolering, missade tåg och historiens marginalisering.

I hans prosa framstår Bulgarien som ett land tyngt av sorg. Men genom att sätta ord på denna lokala smärta lyckas han göra den universell. Han visar att den bulgariska erfarenheten av att leva i historiens periferi i själva verket är en djupt mänsklig erfarenhet. Genom att skriva från denna position ger han de nordiska läsarna ett perspektiv som skiljer sig radikalt från den anglosaxiska eller västeuropeiska litteraturens dominerande narrativ.

En spegel för det nordiska folkhemmet

Norden och Balkan kan tyckas vara geografiska och kulturella motpoler – den ena regionen förknippad med struktur, rikedom och framsteg, den andra med komplexitet, fragmentering och historiska sår. Men Gospodinovs böcker fungerar som en bro. Han visar att under ytan brottas vi med samma grundläggande frågor: Hur hanterar vi förlusten av våra gemensamma berättelser? Vad gör vi när de stora framtidsutopierna har kollapsat?

Genom att läsa Gospodinov får den nordiska läsaren inte bara en inblick i Bulgariens moderna historia – från kommunismens sista krampaktiga decennier till den kaotiska övergången till kapitalism – utan också en spegel för sin egen samtid. Hans röst är en påminnelse om att litteraturen som bäst fungerar som ett sådant utbyte: den gör det avlägsna bekant och det välkända främmande.

Nostalgins medicin är farlig, men Gospodinovs litteratur är dess motgift. Genom att belysa våra försök att fly undan tiden hjälper han oss att, om än bara för en stund, våga stå ut med nuet.

Fakta

GEORGI GOSPODINOV

Född: 1968 i Jambol, Bulgarien.

Bakgrund: Poet, dramatiker och prosaförfattare. Han är en av Bulgariens mest översatta samtida författare.

Genombrott: Debuterade som romanförfattare med ”En naturlig roman” (1999). Fick sitt stora internationella genombrott med ”Sorgens fysik” (Физика на тъгата, 2011).

Utmärkelser: Tilldelades det prestigefyllda Internationella Bookerpriset 2023 för romanen ”Tidstillflykt” (Time Shelter), tillsammans med översättaren Angela Rodel.

På svenska: ”Tidstillflykt” (Ersatz, 2024, övers. Hanna Sandborgh) – hans första roman i svensk översättning. ”Sorgens fysik” finns ännu inte utgiven på svenska.